Varför lokalt sortiment
Idag om lokala producenter. Det finns flera goda skäl att öka andelen lokal producenter i dagligvarubutikerna men både lagstiftning och ensidigt prisfokus hotar i praktiken möjligheter
Källa Nils Bohlin & ChatGPT5.2
Nyhetsbrevet Bohlins är till för dig som älskar handeln.
Jag jobbar till vardags på ICA Handlarnas Förbund och i detta nyhetsbrev tar jag ett bredare perspektiv på handel och konsumtion.
Varför använda lokala producenter
Så länge jag kan minnas har bonderörelsen talat för en levande landsbygd och behovet av att stötta svenskt och lokalt inom mat. Argumenten har varierat från öppna landskap till antibiotika i utländsk kött. Många av argumenten finns kvar och naturligtvis finns det fler argument för att använda sig av lokala leverantörer i dagligvaruhandeln.
Det skakiga och hotfulla omvärldsläget är ett uppenbart och nygammalt skäl att stödja och samarbeta med lokala matproducenter. För ungefär två veckor sedan gav regeringen Livsmedelsverket, Tillväxtverket och Myndigheten för civilt försvar (MCF) i uppdrag att analysera behovet av och föreslå robusthöjande åtgärder för dagligvaruhandel och centrallager för dagligvaror.
– Folk behöver mat även i kristider. Därför ger vi nu uppdrag till myndigheter att peka ut vilka butiker och centrallager som ska robusthöjas för att kunna leverera även i ansträngda lägen, säger landsbygdsminister Peter Kullgren...Att det finns tillgång till livsmedel och andra dagligvaror är avgörande för befolkningens överlevnad i en kris eller krig. Det är också viktigt för att upprätthålla försvarsviljan. Att säkerställa att dagligvarubutiker finns och kan verka i alla delar av landet även i händelse av en kris eller krig är därför en prioriterad fråga för regeringen.
Mer robusta dagligvarubutiker och en robust livsmedelskedja innehåller definitivt förberedelser för att dra nytta av lokala producenter, lokal lagerhållning av kritiska insatsvaror samt lokalt kunnande, men minst lika viktigt är att säkra en fortsatt import från utlandet. Erfarenheterna från Ukraina är att förmågan till omställning av varuförsörjningen är avgörande. Det går i praktiken inte att lagerhålla färdiga matvaror i tillräcklig utsträckning. Nyckeln ligger i att hålla handeln med omvärlden öppen.
Argumenten för lokala matproducenter som nämns ovan framstår faktiskt som rätt reaktiva. De handlar om att möta hot mot ett igenvuxet landskap, hot mot en etiskt acceptabel djurhållning, hot från antibiotikaresistens och hot om svält.
Finns det inga positiva argument?
Självklart. Det bästa är den differentiering som ett lokalt sortiment kan skapa - särskilt om man som detaljist skaffar sig tillgång till ett unikt sortiment.
Här är några roliga exempel jag sprungit på senaste tiden. Ett antal studenter från Handelshögskolan Stockholms Retail Management Program har tagit fram en rapport som undersöker hur ICA kan stärka lokalproducerad mat genom att bättre förstå sina kunder i åldern 18-29 år.
Den mycket genomarbetade rapporten innehåller flera skarpa rekommendationer till ICA. Förutom dessa fastnar jag för två slutsatser avseende möjligheten till framgång med lokalt sortiment.
Dels visar undersökningen att själva begreppet lokalt ofta tolkas olika som exempelvis närområdet, regionen eller landskapet. Detta försvårar kommunikationen och försvagar den emotionella kopplingen till lokalt.
Dels visar undersökningen att lokala produkter inte kan betraktas som något som snabbt förbättrar lönsamheten utan snarare som något som kan bygga långsiktigt varumärkeskapital för butiken.
Ett skarpt närliggande exempel på det studenterna identifierat finns redan på marknaden i form av den så kallade GBG-boxen.
Ideen som illustreras på bilden ovan är att ta fram ett brandat skåp där lokalproducerade varor från Göteborg kan få en säljplats på olika arbetsplatser. I detta exempel är det så klart varumärket Göteborg som nyttjas för att driva försäljning av lokalproducerat. Det går att tänka sig motsvarande skåp för andra städer och därigenom en landsövergripande lösning på hur man säljer lokalproducerat.
Denna lösning ska jämföras med Convinis varuskåp som finns på många arbetsplatser eller ICA på Jobbet som via ett 40-tal ICA butiker erbjuder arbetsplatsbaserad skåp. GBG-boxen skiljer sig dock genom att den fokuserar på lokalproducerat till skillnad från de andra som är mera inriktade på convenience.
Finns det några hakar?
Ett problem som kan uppstå för butiken i framgångsrika samarbeten med lokala producenter är att producenterna börjar se möjligheterna att sälja via fler butiker/kanaler. Detta behöver så klart inte vara något problem men om butikens strategi är att använda det lokala sortimentet som en differentiering mot konkurrenter är det värre. Om man som butik satsar tid och resurser på att få fart på ett lokalt och exklusivt sortiment är det inte jättekul om sortimentet dyker upp överallt. Insikten om denna risk kan bromsa butikernas vilja att satsa på lokala sortiment.
Som tur är finns det en del lösningar på problemet. ICA har testat en modell där handlarna investerar i lokal producenter för att på så sätt få en del av uppsidan om producenterna blir framgångsrika. En sådan modell kan mildra risken för butikerna att elda för kråkorna. En sorts venture capital lösning alltså där man som butik dels får möjligheten att erbjuda eget unikt sortiment och dels får avkastning om producenten så att säga skulle växa ur den egna butiken.
Ett annat hot mot små producenter och incitamenten för butikerna att öka försäljningsandelen för små och lokala producenter hänger samman med EU-direktivet UTP (unfair trading practices). I sin svenska form Lagen om otillbörliga handelsmetoder. Syftet med lagen är att stärka de minsta leverantörerna och producenterna av livsmedel gentemot de större detaljisterna (även den svenska överimplemnteringen även inkluderar stora producenter och leverantörer). Lagstiftningen förbjuder till exempel:
Sena betalningar för livsmedel
Ensidiga och retroaktiva avtalsändringar
Avbokningar av order med kort varsel
Krav på betalning för svinn som inte leverantören orsakat
Dessutom är det förbjudet, om inte tydligt avtalat i förväg, med:
Avgifter för marknadsföring eller listning
Returer av osålda varor
Betalning för kampanjer eller hyllplats
Den i teorin välmenande avsikten riskerar tyvärr att göra det mindre intressant för detaljistledet att göra affärer med små leverantörer och producenter. Det tolkningsföreträde de ges i lagstiftningen ökar risken för detaljister - särskilt små sådana - att köpa från mindre producenter och leverantörer.
Ett annat och större problem är det prisfokus som präglat branschen under senare år och som förmodligen kommer att intensifieras i år på grund av momssänkningen i april och valet i höst. Både lokala producenter och mycket av bredden och djupet i dagligvarusortimentet hotas i praktiken av föreställningen att kunderna bara bryr sig om priset när de handlar mat.
Konkurrens är avgörande för en välfungerande marknad och mer generellt för utvecklingen av hela ekonomin, men konkurrens är ett mångdimensionellt fenomen. Pris är en dimension men även kvalitet, service, tillgänglighet m fl har avgörande betydelse för konsumenten. Politiken och medierna gör oss alla en otjänst om de i sin oheliga allians eldar på alla inblandade att lägga hela fokuset på priset och brännmärka alla avvikelser från fokus på detta.
Det finns naturligtvis en efterfrågan på låga matpriser men det finns även en efterfrågan på tillgängliga butiker, breda och djupa sortiment, säker mat, butikstäckning över hela landet och i dessa tider: på robusta butiker som klarar att leverera mat i kris och krig.
Om allt bara skulle handla om pris skulle det helt enkelt inte finnas någon plats för lokala leverantörer och producenter i dagligvaruhandeln. Stora volymer, få artiklar, hög importandel och låg butikstäckning i glesbygden skulle bli the end game om pris skulle ta över som det enda konkurrensmedlet.